Vad är kryptovaluta? Bitcoin till 100.000 dollar?

Publicerad: 19. november 2020

Kryptovaluta är inte längre bara för de invigda och fanatikerna. Begreppet används i högre grad av både privata och professionella investerare, samtidigt som institutionella aktörer och media behandlar kryptovalutor med allt större seriositet.

En kryptovaluta är ett digitalt betalningsmedel som använder sig av kryptografi för att säkra transaktioner. Kryptovalutor är normalt decentraliserade, i motsats till vanliga centraliserade elektroniska pengsystem.

Bitcoin, som blev skapad i 2009, är den första decentraliserade kryptovalutan och sedan dess har många nya tillkommit. Det finns idag över 6000 kryptovalutor. Dessa kallas ofta altcoins, som är en sammansättning av orden ”alternative” och ”coin”.

Några av världens mest populära kryptovalutor är:

  • Bitcoin (BTC)
  • Ethereum (ETH)
  • Cardano (ADA)
  • Ripple (XRP)
  • Litecoin (LTE)
  • Bitcoin Cash (BCH)
  • NEO
  • Dash
  • Stellar
Några av de mest populära kryptovalutorna är bitcoin, Ethereum och Ripple.

Kryptovalutor kan vara svåra att förstå, även för de som är erfarna investerare och traders. Många kan inte förstå varför något som är digitalt och därmed inte existerar i fysisk form kan ha ett värde. En del är också osäkra på hur kryptovalutorna kan användas och säkerheten med att handla med dem.

Andra menar att kryptovalutorna och bitcoin kan vara framtidens pengar.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


I denna artikel tittar vi närmare på varför det kan vara förnuftigt att ta kryptovalutorna seriöst. Kanske är det inte utan anledning som regeringar och beslutstagare över hela världen samt stora företag som bl.a. Facebook och IBM arbetar med kryptovaluta och med blockchain, som är teknologin bakom bitcoin och många andra kryptovalutor. Vi ser också på de omdiskuterade uppskattningarna av bitcoin-priset och varför det potentiellt kan stiga till 55.000-100.000 dollar i framtiden.

[ez-toc]

Vad är kryptovaluta?

Kryptovaluta är i sin essens en serie poster i en databas som ingen kan ändra ensam, utan bara med en majoritet av nätverket av datorer som styr kryptovalutan. Databasen över transaktionerna är decentraliserad vilket innebär att den har vissa fördelar jämfört med vanliga, centraliserade databaser.

Vanligtvis ligger ansvaret för att uppdatera de centraliserade databaserna hos stora leverantörer som VISA, Mastercard och bankerna. När man pratar om kryptovaluta är databasen däremot helt decentraliserad. Detta ger flera fördelar och gör därför att många tror att kryptovaluta kan vara intressant som betalningsmedel.

Var kan jag köpa kryptovaluta?

För nya kryptovaluta-entusiaster är det idag lätt att köpa bitcoin hos handelsplattformen AvaTrade, som är en EU-reglerad handelsplattform som har licens att erbjuda investeringstjänster i Sverige. Här är det enkelt att köpa och sälja kryptovaluta i form av kontrakt (CFD) på bitcoins. Det tar fem minuter att registrera sig och därefter är man igång och kan köpa bitcoin eller andra kryptovalutor. Den första videon nedan visar hur plattformen fungerar. Den andra videon visar hur du rent konkret handlar på AvaTrade:

Varför ta kryptovaluta seriöst?

Här är några exempel på de starkaste argumenten för varför kryptovaluta är ett intressant investeringsobjekt.

Säkerhet

När databasen som innehåller alla transaktioner är decentraliserad betyder det att det inte finns ett centralt ställe som kan hackas. Det är därför i stort sett omöjligt att ändra i transaktionshistoriken vilket gör systemet som helhet är väldigt säkert. Om man ska överta kontrollen över bitcoin-nätverket kräver det att man tar kontroll över miljoner av datorer, vilket skulle vara en extremt tidskrävande och dyr uppgift – om det överhuvudtaget är möjligt. Det paradoxala är att i princip ingen har intresse av att göra detta eftersom bitcoin skulle bli värdelöst om nätverket komprometteras på detta sätt. Det är svårt att se ett business-case i att använda miljarder av dollar på att överta kontrollen över något som i samma ögonblick det sker, blir värdelöst. Denna inbyggda logik hjälper till att skydda bitcoin från externa attacker.

Snabba överföringar över hela världen

Kryptovaluta ger möjligheten att på ett säkert sätt snabbt överföra pengar från den ena änden av världen till den andra. När man som privatperson eller företag använder sin bank till att överföra pengar använder man vanligtvis SWIFT-nätverket som både är långsamt och dyrt. Det kan ta upp till en vecka att överföra ett belopp från Sverige till USA och avgifterna är höga. Detta kan fungera mycket bättre med kryptovaluta som kan överföra belopp på några få sekunder och med mycket lägre avgifter.

Skyddat mot inflation

Kryptovalutan bitcoin är den mest kända av de digitala valutorna. Som många vet är det från början bestämt att det endast kommer att existera 21 miljoner bitcoin. Av dessa är snart 18,5 miljoner producerade och de resterande 3,5 miljoner kommer att skapas under en väldigt lång period fram till år 2140. Då utbudet är bestämt på förhand och efterfrågan på bitcoin har varit växande stor sedan kryptovalutan skapades i 2009 så har det medfört att priset på bitcoin har stigit i snitt 200% om året sedan den skapades. Denna inbyggda dynamik gör naturligtvis valutan väldigt attraktiv för investerare då många investerare gärna vill köpa något som har ett begränsat utbud. Bitcoin kallas av en del för ”digitalt guld” och förklaringen till det är att bitcoin, på samma sätt som guld, kan bli sällsynt i framtiden.

Förbättrade levnadsvillkor för de fattigaste

Facebook är igång med flera projekt på kryptoområdet. De har sett kryptovalutorna som en möjlighet till att ge bättre villkor för världens fattigaste människor. Facebook har använt sloganen ”bankning the unbanked” och tanken är att ge fler ekonomiska möjligheter till de 1,7 miljarder människor i världen som inte har ett bankkonto, primärt p.g.a. att det inte skulle vara värt det med tanke på avgifterna. 1 miljard av dessa 1,7 miljarder människor äger en mobiltelefon och det gör att de kan få tillgång till en del av samma möjligheter som andra utan att nödvändigtvis ha ett bankkonto. Istället kan de ha en ”wallet” på deras telefon och det skulle ge dem möjligheter att motta och sända pengar och i det stora hela få bättre möjligheter för att bli en del av världsekonomin.

Svåra att förfalska

Att falska pengar är ett problem är något som alla som emitterar pengar får ta ställning till och pengaförfalskning är inte lätt att helt stoppa. I relation till en kryptovaluta som bitcoin är det i princip inte möjligt att göra förfalskningar. Det betyder inte att det inte sker svindel i samband med bitcoin, det gör det dessvärre i hög grad. Men då är andra former av svindel det rör sig om och inte själva valutan som blir förfalskad.

Framtida prisökning i kryptovaluta/bitcoin?

Bitcoin är fortfarande den starkaste av kryptovalutorna och därför kan det vara intressant att analysera hur priset kan utveckla sig i den under de kommande åren. En höjdpunkt i kryptovalutakretsarna var bitcoin-halveringen i maj 2020 som innebar att det efter detta datum produceras hälften så många bitcoins som tidigare. Då detta begränsar utbudet är det naturligt för många att anta att priset kan stiga, såvida inte efterfrågan skulle falla samtidigt. Vid tidigare halveringar har priset stigit extremt i kölvattnet av dessa, framförallt i det ett och ett halvt år efter halveringarna.

Bitcoin har vid tre tillfällen fått halverat nyproduktionen av kryptovalutan. Det har hänt i 2012, 2016 och 2020 (nästa gång i 2024). Vid de två första tillfällen har det lett till en extremt positiv utveckling i priset. Efter halveringen i maj 2020 har priset sett en väldigt positiv utveckling. Vi ska nu titta närmare på argumenten för och emot att scenariot kan upprepa sig.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


Den första halveringen

I november 2012 skedde den första halveringen. Prisutvecklingen fram till halveringen och efter halveringen ledde till en stor ökning i priset. I året efter halveringen steg kursen med hela 8192,3% till omkring 1200 dollar för en bitcoin i november 2013.

Prisutvecklingen kan ses på grafen nedan (klicka på bilden för att förstora):

Tiden efter, från december 2013 kom bitcoin in i en negativ period, bland annat p.g.a. att den kända bitcoin-börsen, Mt. Gox blev hackad. Priset på bitcoin föll 80% och kursen började först på allvar att vända då nästa halvering började närma sig.

Den andra halveringen

I juli 2016 uppstod samma mönster. Halveringen följdes av ett litet fall men därefter kom en enorm stigning på hela 2818,5% i de kommande 17 månaderna. Prisutvecklingen kan ses på grafen nedan (klicka på bilden för att förstora):

Den tredje halveringen

Vid den tredje halveringen var uppmärksamheten kring denna dynamik större. Därför tror vissa att uppgången till 13.000 dollar i 2019 var ett försök på att “springa i förväg” före halveringen. Börjar man se stora uppgångar i priset kan det också ha en självförstärkande effekt därför att många vet att det potentiellt är upplagt för ett scenario där bitcoin-priset kan mångdubblas. Som investerare har du naturligtvis inte lust att missa en sådan möjlighet. Om kryptovaluta skulle visa sig vara framtidens form för pengar så är det många som skulle ångra sig om de inte fått en liten bit av kakan. Denna effekt kallas för FOMO – Fear of Missing Out.

Om man ska förstå varför halveringen av bitcoin har haft en så positiv inverkan på priset så är det viktigt att sätta sig in i några av mekanismerna bakom. Just nu produceras det ca. 900 bitcoin om dagen. Före halveringen i maj 2020 var det ca. 1800 st. De som utvinner bitcoin, de så kallade miners, är ofta nettosäljare i marknaden då de ska betala för elektricitet m.m. för att kunna hålla maskineriet igång. Så efter halveringen i maj 2020 blir det alltså bara producerat 900 bitcoin om dagen vilket leder till att det säljs färre nya bitcoins.

Nedan kan du se en tabell över hur halveringarna har utvecklat sig och kommer utveckla sig i framtiden.

I tabellen ovan kan du se att det blir allt dyrare att producera en bitcoin eftersom vinsten till miners halveras. Om kostnaderna för att producera en bitcoin fördubblas samtidigt som det produceras färre kan det innebära att bitcoins kommer bli mer sällsynta. Det är därför priset kan stiga.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


Jämförelse med guld

Priset på bitcoin har rört sig extremt mycket på kort tid. Samtidigt är det många på sociala medier som kallat kryptovalutan för pyramidspel, papperspengar osv. Man får konstatera att kritikerna inte håller med marknaden som helhet, som i flera år nu har sett ett ganska högt, men fortfarande mycket fluktuerande pris på bitcoin. Att i dessa dagar äga en bitcoin motsvarar till att ha en liten bit guld i handen. Men många har svårt att förhålla sig till något som endast existerar digitalt – något man inte kan hålla i handen.

Med bitcoin introducerades också idén om ett digitalt objekt som inte kan kopieras och effekten av denna uppfinning är betydligt mer långtgående än många är medvetna om. Förespråkare för kryptovaluta argumenterar bland annat för att det går att kopiera och förfalska riktiga pengar medan det i praktiken är omöjligt med kryptovalutor som bitcoin. På detta sätt kan en valuta som bitcoin ha stora fördelar jämfört med traditionella valutor.

Jämför man bitcoin med guld och andra sällsynta metaller kan man se att det är flera slående likheter. Dessa metaller kan användas till att förstå varför marknaden värdesätter en bitcoin på den nuvarande nivån.

Bitcoin – ett sällsynt digital objekt

En av de mest intressanta och grundliga analyserna av bitcoin, kommer från en Twitter-användare vid namn Plan B, som på samma sätt som uppfinnaren av bitcoin har valt att vara anonym. Han arbetar för en stor hedgefond i Nederländerna som av allt att döma inte önskar att förknippas med hans budskap om kryptovalutan. Hans analyser har trots anonymiteten spritt sig långt längre ut än den innersta kryptosfären och har blivit översatt till 20 språk. Utöver det har han deltagit i podcasts med miljoner av lyssnare.

Plan B’s analyser visar att det för närvarande är uppenbart att ett unikt digitalt objekt som bitcoin har värde – detta kan ses i marknadsvärdet de senaste åren. Frågan är hur högt egentligen värdet borde vara.

Stock to flow

Om man modellerar bitcoins värde på samma sätt som man kan modellera sällsynta metaller så ser man några tydliga likheter. I boken ”The Bitcoin Standard” beskriver Saifedean Ammous hur sällsynthet kan beskrivas utifrån en model som kallas ”Stock to flow”. Den går ut på att man mäter hur mycket av ett visst material som produceras varje år (=flow). Detta sätter man sedan i relation till det totala utbudet (stock). Förhållandet mellan de två värdena anges som ”SF” och det värdet visar hur sällsynt materialet är. Guld och bitcoin är här markant olika andra industriella metaller som koppar, zink, nickel och brons då de förstnämnda har ett högt Stock to flow (SF)-värde.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


Guld har det högsta stock to flow-värdet – för närvarande – och det innebär att med en årlig produktion på den nuvarande nivån kommer ta 62 år att utvinna allt det guld som existerar i världen. Andra metallers SF-värden kan ses i schemat under:

Silver har det näst högsta SF-värdet. Guld och silver är eftertraktade metaller därför att det inte ”produceras” mycket nytt i relation till det totala utbudet. Palladium, platina och andra råvaror har ett SF-värde som knappt är högre än 1. Det existerande utbudet motsvarar här någorlunda den årliga produktionen och därmed blir produktionen en viktig faktor.

Det existerar i skrivande stund omkring 18,5 miljoner bitcoin och det blir producerat ca. 328,500 nya bitcoin om året i det nuvarande tempot. Det ger ett SF-värde på 50, vilket är högre än silver men lägre än guld.

Bitcoin mot 100.000 dollar?

Efter halveringen i 2020 så har kryptovalutan ett SF-värde som är nära guld. Och nu börjar det bli riktigt intressant. Hypotesen är att det totala marknadsvärdet – och därmed priset på metallen eller på bitcoin – hänger ihop med SF-värdet.

Testar man denna hypotes kan man se något uppseendeväckande. Nämligen att det är ett statistiskt signifikant förhållande mellan marknadsvärdet av en tillgång och dess SF-värde. I matematiska termer har modellen en väldigt hög pålitlighet (R2-värde) på 95%. Detta innebär att risken för att detta sammanhang är en tillfällighet är ytterst liten.

Priset på bitcoin påverkas naturligtvis också av andra faktorer, t.ex. lagstiftningar, hacking av kryptobörser och andra nyheter. Men den dominerande faktorn ser ut att vara SF-värdet – alltså förhållandet mellan den årliga produktionen och det totala utbudet.

Det intressanta är att guld och silver stämmer överens med bitcoins värden. Exempelvis hade bitcoin i december 2017 ett marknadsvärde på ca. 230 miljarder och ett SF-värde på 22 som var väldigt nära värdet på silver.

Bitcoin har efter senaste halveringen ett värde på 50 och det är mycket nära gulds värde som är 62. Marknadsvärdet på bitcoin efter halveringen ska enligt modellen vara 1 biljon dollar och det motsvarar att priset på en bitcoin är 55.000-90.000 dollar, allt beroende på hur du avrundar och tolkar siffrorna. Om man ser på prisutvecklingen efter de föregående halveringarna kan det gå upp till ett och ett halvt år efter halveringen tills marknaden når denna kurs. Men det är som sagt en modell och inget man kan förlita sig på till 100%.

Om du vill höra mer om denna argumentation för bitcoins potentiella uppgång så rekommenderar vi att lyssna på podcasten The investor´s podcast som ”Plan B” gästade i september 2019. Podcasten är världens största investeringspodcast.

Hisnande prisuppskattningar för bitcoin

Bitcoins pris påverkas som sagt mycket av halveringarna som därför är inlagda på nedanstående graf med olika färger.

Mörkblå är den månad som halveringen sker och röd är den period direkt efter halveringen. Grafen är en logaritmisk skala och som framgår är det ett tydligt samband med SF-värdet på ädelmetaller som guld och silver och bitcoins SF-värde över tid. Om hypotesen håller tills nästa halvering kommer bitcoin kunna få ett marknadsvärde som motsvarar marknadsvärdet på guld och därmed skulle det vara berättigat att kalla bitcoin ”digitalt guld”.

Om bitcoin skulle nå samma marknadsvärde som guld i samband med 2024-halveringen då SF-värdet borde vara högre än guld så kommer priset på en bitcoin enligt modellen att vara mellan 400.000 och 1.000.000 dollar. Nedan visas en graf som visar sambandet mellan SF-värdet och det totala marknadsvärdet. Guld har i skrivande stund ett marknadsvärde som ligger över 9 biljoner dollar.

Motargumenten

När man kommer med så extrema förutsägelser som ovanstående så kan – och ska – det inte stå oemotsagt. Vi har undersökt några av de viktigaste argumenten emot denna hypotes.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


Utbud, inte efterfrågan

Den svenske krypto-experten Eric Wall har påpekat att efterfrågan inte är en del av stock to flow-modellen. Wall menar att det är efterfrågan som driver prisutvecklingen, inte utbudet. Hans argument är att det är mindre väsentligt om den pågående produktionen är 1, 2 eller 0% så länge den är låg, vilket den är. När man är under 5% nyproducerade bitcoins i relation till det totala utbudet så är det enligt honom inte antalet av ny bitcoins som spelar roll utan efterfrågan som är avgörande. Wall har dock inte kunnat komma med exakt data som kan backa upp hans synpunkt men refererar dock till Google Trends-data som visar antalet att Google-sökningar på världsplan är korrelerad med uppgången i bitcoins pris i slutet av 2017. Se grafen under:

Anhängarna av stock to flow-modellen har motsatt argumenterat att detta är en indikator på att bitcoin beter sig på liknande sätt som en så kallad ”veblen good”.

Det är en beteckning som gäller sällsynta lyxvaror som Rolex-klockor och diamanter, vilka kännetecknas av en ökad efterfrågan i samband med en prisökning. Delvis på grund av en snobbig effekt, eftersom det signalerar exklusivitet. Detta kan också vara fallet med bitcoin om priserna blir ännu högre än nu. Detta strider mot de allmänna lagarna om utbud och efterfrågan där det vanligtvis antas att efterfrågan sjunker när priset stiger.

Plan B, som byggde modellen, medger att efterfrågan inte är en del av modellen men samma sak kan man säga om en massa andra faktorer som har inverkan på priset, t.ex. hacking av kryptobörser, regleringar osv. Trots detta verkar modellen fungera, även om verkligheten är mycket komplex och påverkas av många olika faktorer.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


Irrationell marknad

Om man utgår ifrån att informationen om modellen är tillräckligt utbredd, eftersom den är allmänt tillgänglig, bör marknaden – om den är rationell – reagera och ”springa i förväg”. Det är dock möjligt att många investerare ännu inte känner till modellen. Eller alternativt gör de det men de tror helt enkelt inte på den. Detta erbjuder en investeringsmöjlighet för de som faktiskt tror på modellen. Hur som helst finns det många exempel på att finansmarknaderna inte alltid beter sig rationellt och därför gör det detta argument svagare.

Miners och dödsspiralen

Just nu kostar det omkring 7000-14000 dollar att producera en bitcoin för de så kallade miners som producerar bitcoin. För professionella företag kan det vara lite billigare då de ofta har tillgång till väldigt billig elektricitet. Om bitcoin-priserna faller under denna nivå – och det har några gånger hänt kortvarigt – kan det leda till en negativ säljspiral då mindre profitabla firmor kommer sluta med att ”minea” bitcoin och därför sälja deras innehav av kryptovalutan. Om den framtida utvecklingen på bitcoins pris går ner så kan det sätta press på mining-firmorna och få några till att kasta in handduken i ringen. Men även om mindre lönsamma företag ger upp, vilket sker fortlöpande, ser många investerare det som ett positivt tecken på medellång till lång sikt, eftersom en sådan utveckling historiskt ofta har markerat slutet på en nedåtgående marknad.

Är du intresserad i att undersöka dessa motargument närmare? Vi rekommenderar då att lyssna på Stephan Liveras podcast där denna diskussion utvecklas.

Volatiliteten efter den senaste bitcoin-halveringen i maj 2020 kommer troligtvis fortsätta i en tid. Många kryptovaluta-entusiaster är positiva till detta på grund av asymmetrin som finns i att investera i bitcoin på lite längre sikt. I samband med tidigare bubblor har bitcoin upprepade gånger tappat upp till 80% av sitt värde. Det låter kanske extremt, men när man jämför det med att marknaden i genomsnitt har gått upp 200% om året under den tid som kryptovalutan har existerat så blir det tydligt att det är mycket att förlora men betydligt mer att vinna. Så även om du tror att bitcoin ”bara” har 30% chans att komma in i en ny bubbla så kan det eventuellt vara matematiskt smart att investera.

Du kan handla bitcoin och andra kryptovalutor hos MarketsKlicka här


Vanliga frågor om kryptovaluta

Vad är kryptovaluta?

Kryptovaluta fungerar som en vanlig valuta som du kan använda att handla för. Den stora skillnaden är att kryptovaluta är digital och decentraliserad, så det är ingen central styrning.

Var kan man köpa kryptovaluta?

Du köper kryptovaluta på en handelsplattform eller på en kryptovalutabörs. I denna artikel visar vi hur du köper bitcoin som CFD via Markets.com.
[Läs vår guide om hur du investerar i bitcoin]

Spread the love