Handelsbanken presenterade den 4 februari 2026 sin årsrapport för verksamhetsåret 2025, och siffrorna visar en bank som balanserar mellan defensiv stabilitet och tillväxtutmaningar. Trots ett lägre rörelseresultat jämfört med föregående år väljer styrelsen att höja utdelningen till aktieägarna, samtidigt som banken kan uppvisa en fortsatt stark kapitalbas och praktiskt taget obefintliga kreditförluster. Rapporten speglar en europeisk banksektor som navigerar genom ekonomisk osäkerhet, där Handelsbanken framstår som en försiktig aktör med fokus på långsiktig finansiell hälsa snarare än aggressiv expansion.
Rörelseresultat och lönsamhet under press
För helåret 2025 rapporterade Handelsbanken ett rörelseresultat på 30 750 miljoner kronor, vilket innebär en nedgång med cirka 12 procent jämfört med föregående års 35 016 miljoner kronor. Minskningen återspeglar en utmanande marknadsmiljö där traditionella bankverksamheter som bolån och företagslån inte visat samma dynamik som under tidigare perioder av ekonomisk uppgång.
Avkastningen på eget kapital landade på 13,0 procent för helåret, en nedgång från 14,6 procent året innan. Även om nivån fortfarande ligger över många konkurrenters siffror och långt över den kapitalkostnad som normalt används som riktmärke för banksektorn, indikerar trenden att Handelsbanken möter motstånd i sin strävan att maximera aktieägarnas avkastning i rådande marknadsklimat.
Vinsten per aktie sjönk till 11,98 kronor från tidigare 13,86 kronor, ytterligare en bekräftelse på att lönsamheten pressats under året. För det fjärde kvartalet specifikt uppgick rörelseresultatet till 7 682 miljoner kronor jämfört med 7 768 miljoner kronor samma period föregående år, med en kvartalsavkastning på 13,0 procent mot tidigare 13,3 procent.
Kostnader och effektivitet i fokus
En nyckelindikator för bankens operativa effektivitet är kostnads-intäktsrelationen, ofta förkortat C/I-tal. För Handelsbanken försämrades denna måttstock marginellt till 41,5 procent från 40,4 procent föregående år. Även om förändringen är relativt blygsam signalerar den att kostnaderna ökat något snabbare än intäkterna, alternativt att intäktstillväxten inte hållit jämna steg med kostnadsbasen.
I en bransch där digitalisering och automatisering gradvis förändrar kostnadsstrukturen arbetar Handelsbanken aktivt med kostnadskontroll. Banken har historiskt profilerat sig med en decentraliserad organisation och fokus på långsiktiga kundrelationer snarare än kortsiktig volymtillväxt, en strategi som innebär andra kostnadsmönster än hos mer centraliserade konkurrenter.
|
Analyser från marknadsobservatörer har pekat på bankens kostnadsinitiativ som en positiv faktor. Trots utmaningar i intäktssidan har Handelsbanken lyckats hålla kostnadsutvecklingen under kontroll, vilket begränsat nedgången i lönsamhet. Detta arbete förväntas fortsätta vara en prioriterad fråga för ledningen under kommande år.
Kreditkvalitet förblir exceptionell
Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen i Handelsbankens rapport är den fortsatt extremt låga kreditförlustnivån. För helåret 2025 uppgick denna till minus 0,01 procent, vilket innebär nettoåtervinningar snarare än faktiska förluster. Detta betyder att banken under året fått in mer pengar från tidigare nedskrivna lån än vad den behövt skriva ned i nya kreditförluster.
För det fjärde kvartalet specifikt var kreditförlusterna noll procent, vilket understryker den starka kreditkvaliteten i bankens låneportfölj. Denna utveckling står i stark kontrast till vad många bedömare förväntade sig inför året, då rädsla för stigande räntor och försvagad ekonomi fick många att förutspå ökade kreditförluster i banksektorn.
Handelsbankens låga kreditförluster kan delvis förklaras av bankens traditionellt konservativa kreditpolicy och fokus på långsiktiga kundrelationer snarare än snabb volymtillväxt. Banken har historiskt haft en kultur där lokala kontor tar ansvar för kreditbeslut och långsiktiga kundrelationer, vilket tenderar att ge bättre kreditkvalitet över tid jämfört med mer centraliserade och volymfokuserade konkurrenter.
Kapitaltäckning och regulatoriska marginaler
Handelsbankens kapitaltäckningsgrad, mätt som primär kärnprimärkapitalrelation (CET1), uppgick till 17,6 procent vid årsskiftet 2025/2026. Detta är visserligen lägre än föregående års 18,8 procent, men fortfarande väl över regulatoriska minimikrav och inom bankens eget målområde att ligga 1–3 procentenheter över kravet.
Den starka kapitalbasen ger Handelsbanken strategisk flexibilitet. Med god marginal till regulatoriska gränser kan banken välja att investera i tillväxt, öka utdelningar till aktieägare eller förvärva kompletterande verksamheter utan att riskera att bryta mot kapitaltäckningskrav. Detta är särskilt värdefullt i tider av ekonomisk osäkerhet när oväntade händelser snabbt kan förändra förutsättningarna.
Europeiska bankregulatorer har under senare år successivt höjt kraven på bankernas kapitalbuffertar, delvis som en följd av erfarenheterna från finanskrisen 2008–2009. Handelsbanken har genomgående legat i framkant när det gäller kapitalstyrka, vilket gett banken ett förtroendemässigt försprång både hos investerare och hos tillsynsmyndigheter.
Rekordutdelning trots lägre vinst
En av de mest uppmärksammade delarna i årsrapporten är styrelsens förslag om utdelning. Trots det lägre rörelseresultatet föreslår styrelsen en total utdelning på 17,50 kronor per aktie, en höjning från föregående års 15,00 kronor. Detta inkluderar en ordinarie utdelning på 8,00 kronor per aktie jämfört med tidigare 7,50 kronor.
|
Enligt analyser från Placera placerar denna utdelningsnivå Handelsbanken i topp bland svenska banker när det gäller direktavkastning till aktieägarna. Med aktiekursen vid rapporttillfället innebär utdelningen en direktavkastning på cirka 10 procent, vilket är betydligt högre än genomsnittet för Stockholmsbörsen och även högre än de flesta bankkonkurrenter.
Beslutet att höja utdelningen trots lägre vinster signalerar styrelsens och ledningens förtroende för bankens långsiktiga finansiella styrka. Den starka kapitalbasen och låga kreditförlusterna ger utrymme för att prioritera utdelningar även under år med måttligare resultatutveckling. Detta är särskilt tilltalande för investerare som söker stabila utdelningsaktier i sina portföljer.
Samtidigt väcker den höga utdelningen frågor om tillväxtstrategi. En bank som delar ut en så stor andel av vinsten till ägarna investerar mindre i egen tillväxt, vilket kan vara problematiskt på längre sikt om marknadsandelar krymper eller om konkurrenter investerar mer aggressivt i ny teknologi och kundupplevelser.
Tillväxtutmaningar i kärnverksamheten
Bakom siffrorna i årsrapporten skymtar en mer komplex bild av utmaningar i Handelsbankens kärnverksamheter. Analytiker har särskilt uppmärksammat det stillastående läget för både bolån och företagslån, två av bankens viktigaste affärsområden. Den svenska bostadsmarknaden har under större delen av 2025 präglats av osäkerhet och låga transaktionsvolymer, vilket direkt påverkat bankernas möjligheter att växa bolåneportföljerna.
För företagslån är bilden liknande. I en period av ekonomisk osäkerhet och höga räntor har många företag valt att skjuta upp investeringar och expansion, vilket minskat efterfrågan på banklån. Detta drabbar särskilt banker som Handelsbanken med stark närvaro i den svenska marknaden, där industrikonjunkturen varit svag under delar av året.
Samtidigt lyfter rapporten fram positiva signaler i form av ökande kundaktivitet och god tillväxt i sparverksamheten. Detta tyder på att Handelsbanken lyckas behålla och fördjupa kundrelationer även när kreditvolymerna inte växer i samma takt. Sparverksamheten, som inkluderar fonder, pensionssparande och förmögenhetsförvaltning, blir allt viktigare för bankens intäktsströmmar när marginalerna på traditionell utlåning pressas.
Analytikernas syn på framtiden
Finansanalytiker har haft blandade reaktioner på Handelsbankens rapport. Å ena sidan erkänner de flesta bankens defensiva styrkor – den starka kapitalbasen, excellenta kreditkvaliteten och förmågan att generera stabila kassaflöden även i utmanande marknadslägen. Dessa egenskaper gör Handelsbanken attraktiv för investerare som söker stabilitet och förutsägbarhet.
Å andra sidan har flera analytiker, inklusive de från Citi, uttryckt oro över bristen på tillväxt. I en marknad där investerare allt mer värderar tillväxtpotential och dynamik riskerar Handelsbanken att uppfattas som en stabil men oinspirande investering. För att locka tillväxtorienterade investerare måste banken kunna visa tydligare strategier för hur den ska ta marknadsandelar och växa intäkterna även i tuffare marknadsklimat.
Vissa observatörer pekar på att Handelsbankens decentraliserade modell, som historiskt varit en styrka för kundrelationer och kreditkvalitet, kan vara en nackdel i en alltmer digital och centraliserad bankbransch. Konkurrenter som satsat mer aggressivt på digitala plattformar och centraliserad effektivitet kan ha lägre kostnadsstrukturer och snabbare beslutsprocesser.
Värdering och marknadsperspektiv
Vid rapporttillfället handlades Handelsbankens aktie till ett pris-till-bokfört-värde (P/B-tal) på 1,28, vilket ligger över bankens femårssnitt. Detta indikerar att marknaden fortfarande värderar banken relativt högt trots de senaste årens måttligare tillväxt. Ett P/B-tal över 1,0 betyder att investerare är villiga att betala mer för banken än dess bokförda substansvärde, vilket normalt reflekterar förväntningar om framtida lönsamhet över kapitalkostnaden.
Jämfört med nordiska bankkoncerner som SEB, Swedbank och Nordea ligger Handelsbankens värdering i mittfåran. Banken handlas inte till den premie som vissa av konkurrenterna åtnjuter, men inte heller till den rabatt som kan drabba banker med upplevda problemportföljer eller strategisk osäkerhet.
Den höga direktavkastningen på cirka 10 procent gör aktien särskilt intressant för utdelningsinvesterare. I en miljö med fortsatt osäkerhet kring räntor och ekonomisk utveckling söker många investerare aktier med stabila kassaflöden och förutsägbara utdelningar, vilket spelar Handelsbanken rätt i händerna.
Framtidsutsikter och strategiska vägval
Handelsbanken står inför flera strategiska vägval under de kommande åren. Banken måste balansera mellan sin traditionella styrka i kundrelationer och kreditkvalitet och behovet av att modernisera och digitalisera verksamheten för att möta förändrade kundbeteenden och konkurrens från både traditionella banker och nya fintechaktörer.
Bankledningen betonar i rapporten den finansiella styrkan som grund för fortsatt lönsam tillväxt. Detta tyder på att strategin går ut på att selektivt välja tillväxtmöjligheter där banken kan utnyttja sina styrkor snarare än att jaga volymtillväxt för tillväxtens egen skull. En sådan strategi kan vara förnuftig på längre sikt men riskerar att ge lägre tillväxttakt på kort sikt.
Sparverksamheten och förmögenhetsförvaltning pekas ut som ljuspunkter med god tillväxt. Dessa områden har högre marginaler än traditionell utlåning och är mindre känsliga för räntecykler, vilket gör dem strategiskt viktiga för framtida intäktsbreddning. Att fortsätta investera i dessa affärsområden samtidigt som kärnverksamheten bolån och företagslån förblir stabil kan vara nyckeln till framgång.
Handelsbanken befinner sig således i en brytningstid där bankens defensiva styrkor och starka finansiella position ger handlingsutrymme, men där strategiska val om tillväxtriktning och modernisering kommer vara avgörande för hur attraktiv investeringen förblir för olika kategorier av aktieägare framöver.