Den svenska ekonomin står inför en period av försiktig återhämtning efter tre svaga år, men tillväxten blir långsammare än väntat. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman presenterade den 22 januari 2026 en reviderad konjunkturprognos som justerar ner förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen för innevarande år. Samtidigt pekar analysen på flera riskfaktorer som kan påverka återhämtningens styrka och hastighet, både på hemmaplan och internationellt.
Prognosen kommer vid en tidpunkt då den svenska ekonomin befinner sig i ett känsligt läge. Efter en period präglad av hög inflation, stigande räntor och svag konsumtion börjar ljusare tider skönjas, men osäkerheten kring den globala ekonomiska utvecklingen kastar långa skuggor över framtidsutsikterna.
Sänkt tillväxtprognos för 2025
Handelsbankens nya bedömning visar på en tydlig nedjustering av tillväxtförväntningarna för svensk ekonomi under 2025. Banken räknar nu med att BNP-tillväxten kommer att landa på 1,9 procent för året, vilket är en betydande nedrevidering från den tidigare prognosen som angav 2,5 procent. Justeringen innebär en minskning med 0,6 procentenheter och signalerar att återhämtningen inte kommer att bli lika kraftfull som man tidigare hoppats.
Nedrevideringen kommer efter ett svagt 2024 då den svenska ekonomin endast växte med 0,5 procent. Den måttliga tillväxten under föregående år har satt tonen för en mer försiktig syn på den ekonomiska utvecklingen framöver. Trots att utsikterna för 2025 fortfarande är positiva, med en tillväxt som överstiger förra årets nivå med god marginal, är förväntningarna mer dämpade än för bara några månader sedan.
|
För åren därefter ser bilden något ljusare ut. Handelsbanken räknar med att tillväxten ska accelerera till 2,7 procent under 2026, vilket skulle innebära det starkaste tillväxtåret under prognosperioden. Därefter väntas takten återigen mattas något, med en beräknad tillväxt på 2,2 procent för 2027. Denna utvecklingsbana tyder på att svensk ekonomi förväntas nå en mer normal tillväxttakt efter de turbulenta åren med hög inflation och ekonomisk stagnation.
Drivkrafter bakom återhämtningen
Enligt Handelsbankens analys finns det flera faktorer som förväntas bidra positivt till den ekonomiska återhämtningen under de kommande åren. En av de viktigaste komponenterna är utvecklingen av hushållens inkomster, som väntas stiga under prognosperioden. Efter en period då reallönerna urholkats av hög inflation börjar nu köpkraften återhämta sig i takt med att inflationen mattats av och lönerna stigit.
Finanspolitiken utgör en annan betydande faktor som bedöms stödja den ekonomiska tillväxten. Den expansiva inriktningen på statens utgifter och eventuella skattesänkningar förväntas ge ytterligare stöd åt ekonomin och bidra till att stimulera efterfrågan. Detta sker i en tid då många hushåll fortfarande känner av effekterna från den tidigare perioden med stigande levnadskostnader.
Ränteutvecklingen spelar också en central roll i återhämtningsscenарiot. Efter en period med kraftiga räntehöjningar för att bekämpa inflationen har Riksbanken börjat vända på foten och sänka styrräntan. Lägre räntor förväntas underlätta för både hushåll och företag genom billigare lån, vilket i sin tur kan stimulera både konsumtion och investeringar.
Hushållens försiktighet bromsar konsumtionen
Trots de positiva drivkrafterna pekar Handelsbankens analys på att hushållens beteende har förändrats på ett sätt som kan dämpa återhämtningens styrka. Erfarenheterna från den senaste tidens ekonomiska turbulens verkar ha gjort svenska hushåll mer försiktiga med sina utgifter. Prognosen visar att hushållen förväntas spara en större andel av sina inkomster jämfört med perioden före ränteuppgången.
Detta förändrade sparbeteende innebär att konsumtionsökningen inte blir lika kraftfull som den annars skulle kunnat bli med tanke på de stigande reala inkomsterna. Även om hushållen har mer pengar i plånboken väljer de alltså att lägga undan en större del för framtida osäkerheter eller för att återuppbygga eventuellt tappat sparkapital.
|
Christina Nyman betonar i sin analys att utvecklingen av köpkraften kommer att vara avgörande för hur snabbt ekonomin kan återhämta sig. Trots det högre sparandet finns det fortfarande utrymme för ökad konsumtion, men takten i denna ökning blir avgörande för den totala ekonomiska tillväxten. Balansen mellan att återuppbygga ekonomiska buffertar och att konsumera mer kommer att vara en nyckelkomponent i hur den svenska ekonomin utvecklas under de kommande åren.
Riksbankens räntebana och marknadens förväntningar
En central del av Handelsbankens konjunkturprognos rör förväntningarna på Riksbankens penningpolitik. Enligt bankens bedömning kommer Riksbanken att fortsätta sänka styrräntan och den 29 januari förväntas ett beslut om en sänkning till 2,25 procent. Detta skulle innebära ytterligare en lättnad i penningpolitiken efter den åtstramning som genomförts under de senaste åren för att bekämpa inflationen.
Det som är särskilt anmärkningsvärt i Handelsbankens prognos är bedömningen att denna räntesänkning kommer att bli den enda under 2025. Detta skiljer sig från vad marknaden i övrigt förväntar sig, där konsensus pekar på två räntesänkningar under året. Skillnaden i förväntningar tyder på att Handelsbanken ser en något snabbare normalisering av inflationen och den ekonomiska aktiviteten än vad som är den allmänna uppfattningen bland marknadsaktörer.
Räntenivån på 2,25 procent skulle fortfarande ligga över Riksbankens långsiktiga inflationsmål, men betydligt lägre än toppnivåerna under den föregående perioden. En sådan nivå bedöms ge tillräckligt stöd åt ekonomin samtidigt som inflationen hålls under kontroll.
Riskfaktorer och globala osäkerheter
Trots den försiktiga optimismen i Handelsbankens grundscenario lyfter Christina Nyman fram flera betydande risker som kan påverka den svenska ekonomins utveckling negativt. En av de främsta orosmolnen är den svaga konjunkturen i euroområdet, som är en av Sveriges viktigaste exportmarknader. Om återhämtningen i euroländerna dröjer eller helt uteblir kan det få betydande negativa effekter på svensk exportindustri och därmed på den totala ekonomiska tillväxten.
Situationen på bostadsmarknaden utgör en annan viktig riskfaktor. Det låga bostadsbyggandet som präglat de senaste åren har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för ekonomin. På kort sikt innebär det minskade investeringar i byggsektorn, vilket direkt påverkar BNP-tillväxten negativt. På längre sikt kan bristen på nya bostäder skapa flaskhalsar på arbetsmarknaden och hämma den ekonomiska utvecklingen i tillväxtregioner.
De globala handelskonflikterna, särskilt de spänningar som finns mellan USA och Kina, pekas också ut som en betydande osäkerhetsfaktor. Eskalerande handelskrig mellan världens två största ekonomier kan få vittgående konsekvenser för den globala handeln och därmed också för den svenska ekonomin. En särskild oro som lyfts fram är risken för att sådana konflikter kan blåsa nytt liv i inflationen genom störningar i leveranskedjor och stigande priser på importvaror.
Förändring i ledningen för Handelsbanken Fonder
Parallellt med publiceringen av konjunkturprognosen genomgår Handelsbanken också organisatoriska förändringar. Emma Viotti tillträder rollen som tillförordnad verkställande direktör för Handelsbanken Fonder från och med den 21 januari 2026. Detta utgör dock en separat händelse från den huvudsakliga konjunkturprognosen och har inte någon direkt koppling till de ekonomiska bedömningarna.
Sverige i den globala återhämtningen
Handelsbankens samlade bedömning visar på en bild av Sverige som i grunden står starkt i den globala ekonomiska återhämtningen. Den svenska ekonomin har flera strukturella fördelar, inklusive starka offentliga finanser, en välfungerande arbetsmarknad och en diversifierad exportindustri. Dessa faktorer ger landet goda förutsättningar att hantera de utmaningar som återstår.
Samtidigt understryker analysen att externa chocker utgör betydande risker som kan förändra bilden snabbt. Den globala ekonomins sammanflätade karaktär innebär att händelser långt från Sveriges gränser kan få direkta konsekvenser för den inhemska ekonomin. Geopolitiska spänningar, finansiell oro eller nya pandemier är exempel på faktorer som kan rubba de relativt positiva prognoserna.
Prognosen har fått bred spridning i media efter att den publicerats som pressmeddelande via nyhetsdistribueringssystemet Cision. Informationen har kommenterats och analyserats av ekonomiska experter och aktörer på finansmarknaden, vilket vittnar om Handelsbankens roll som en viktig röst i den ekonomiska debatten.
Slutsatser och vägen framåt
Handelsbankens konjunkturprognos från den 22 januari 2026 tecknar en bild av en svensk ekonomi i återhämtning, men med en långsammare takt än vad som tidigare förväntats. Nedrevideringen av tillväxtprognosen för 2025 från 2,5 till 1,9 procent signalerar att vägen tillbaka till normal tillväxt är längre och mer utmanande än vad många hade hoppats.
De positiva faktorerna i form av stigande hushållsinkomster, expansiv finanspolitik och lägre räntor ger visserligen stöd åt återhämtningen, men hushållens ökade sparbenägenhet och de många externa riskerna gör att försiktighet är befogad. Det faktum att Handelsbanken endast räknar med en räntesänkning under 2025, mot marknadens förväntningar om två, tyder också på en mer försiktig syn på den ekonomiska utvecklingen.
För beslutsfattare, företagare och hushåll innebär prognosen att planering för de kommande åren måste ta hänsyn till både möjligheter och risker. Den svenska ekonomin har visat resiliens tidigare och förutsättningarna finns för en fortsatt återhämtning, men resan dit kan bli mer utdragen än önskat. Med den globala osäkerheten som rådande faktor kommer flexibilitet och beredskap för olika scenarier att vara avgörande för att navigera genom de kommande årens ekonomiska landskap.