Den svenska ekonomin står inför en period av kraftig återhämtning under 2026, enligt en ny progos från Handelsbanken. Den 21 januari 2026 publicerade banken ett börsmeddelande som pekar på att Sverige hamnar i pole position bland de europeiska ekonomierna när konjunkturen vänder uppåt. Trots en geopolitiskt turbulent inledning på året, med osäkerheter kring internationell handelspolitik och valutasvängningar, bedömer bankens ekonomer att förutsättningarna för en solid ekonomisk tillväxt är på plats. Meddelandet, som distribuerades via Cision klockan 06:00 UTC, har uppmärksammats brett på finansmarknaderna och presenterar en uppdaterad makroekonomisk analys som kan komma att påverka investerares syn på Sveriges ekonomiska utsikter framöver.
Stark BNP-tillväxt väntas under innevarande år
Handelsbankens ekonomer förutspår en tillväxt i bruttonationalprodukten på 2,7 procent för 2026, vilket innebär en markant uppgång jämfört med 1,8 procent under föregående år. Denna acceleration i tillväxttakten placerar Sverige i en gynnsam position jämfört med många andra europeiska länder som fortfarande kämpar med svagare konjunkturutveckling. Prognosen visar dock att tillväxten gradvis kommer att mattras av under de kommande åren. För 2027 förväntas BNP-tillväxten uppgå till 2,2 procent, medan den för 2028 beräknas sjunka ytterligare till 1,7 procent.
Denna avmattning förklaras med att resursutnyttjandet i ekonomin normaliseras och att den fiskala politiken blir mindre expansiv över tid. När ekonomin närmar sig full kapacitet och arbetslösheten sjunker till mer normala nivåer minskar utrymmet för fortsatt snabb tillväxt. Dessutom förväntas de offentliga utgifterna inte öka i samma takt som under 2026, vilket dämpar den ekonomiska dynamiken något.
|
Hushållens ekonomi stärks genom reallöneökningar
En central drivkraft bakom den förväntade återhämtningen är att svenska hushåll får betydligt ökad köpkraft under året. Reallönerna, det vill säga lönerna justerade för inflation, stiger i takt med att prispressen avtar och löneökningarna fortsätter. Detta ger hushållen mer pengar över till konsumtion efter att levnadskostnadskrisen under tidigare år pressade hushållsbudgetarna hårt. Den disponibla inkomsten förstärks ytterligare av ökade statliga utgifter inför det kommande riksdagsvalet, vilket är ett välkänt mönster i svensk ekonomisk politik.
Handelsbankens analys visar att konsumtionen förväntas öka i linje med inkomsttillväxten, vilket innebär att hushållen varken sparar betydligt mer eller mindre än normalt. Detta är ett tecken på att konsumentförtroendet håller sig relativt stabilt trots den geopolitiska oron. Den privata konsumtionen, som utgör en stor del av Sveriges BNP, blir därmed en viktig motor i den ekonomiska återhämtningen. Hushållens vilja att spendera pengar på varor och tjänster driver på företagens produktion och sysselsättning, vilket skapar en positiv spiral i ekonomin.
Företagsinvesteringar överträffar förväntningarna
En annan ljuspunkt i prognosen är att företagsinvesteringarna har utvecklats bättre än vad som tidigare förutspåtts. Särskilt investeringar i maskiner och utrustning samt inom försvarsmateriel har visat en oväntat stark utveckling. Detta speglar både en förbättrad lönsamhet i näringslivet och en ökad efterfrågan på investeringsvaror, inte minst driven av den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa som har lett till kraftigt höjda försvarsanslag.
Handelsbankens ekonomer bedömer att företagsinvesteringarna kommer att fortsätta vara en viktig tillväxtmotor under 2026 och de närmaste åren. När företagen investerar i ny produktionskapacitet och moderniserar sin utrustning ökar produktiviteten i ekonomin, vilket skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt. Investeringar i försvarsindustrin har dessutom fått ökad politisk prioritet i hela Europa, vilket skapar stabila orderböcker för svenska försvarsföretag.
|
Geopolitiska risker tonas ned i analysen
Trots att 2026 inleddes med betydande geopolitisk turbulens väljer Handelsbankens ekonomer att tona ned dessa risker i sin bedömning. Den internationella situationen präglas av osäkerhet kring den amerikanska administrationens handelspolitik under president Trump, spänningar i olika delar av världen och fortsatt volatilitet på valutamarknaderna. Dessa faktorer har historiskt haft potential att påverka små öppna ekonomier som den svenska negativt.
Bankens analytiker ser dock mer på de positiva signalerna framöver och bedömer att de inhemska drivkrafterna i svensk ekonomi är tillräckligt starka för att bära upp tillväxten även om det internationella läget förblir utmanande. Denna bedömning baseras delvis på att svensk export har visat motståndskraft och att den inhemska efterfrågan tar vid som tillväxtmotor när den internationella konjunkturen är svagare. Diversifieringen i svensk ekonomi, med starka sektorer inom allt från industri till tjänster, bedöms också bidra till resiliens mot externa chocker.
Uppdatering av tidigare makroekonomisk bedömning
Den aktuella prognosen utgör en uppdatering av Handelsbankens tidigare makroekonomiska analys som presenterades i Global Macro Forecast den 11 september 2025. Sedan dess har ny statistik och information om ekonomins utveckling kommit fram, vilket har motiverat en revidering av bedömningarna. Den nya prognosen är mer optimistisk än den tidigare, särskilt vad gäller tillväxttakten för 2026.
Denna typ av regelbundna uppdateringar av makroekonomiska prognoser är standard inom banksektorn och utgör en viktig del av den analys som erbjuds åt investerare, företag och andra aktörer på finansmarknaderna. Prognoserna används som underlag för investeringsbeslut, företagsplanering och allmän förståelse för ekonomins riktning. Det är dock viktigt att notera att meddelandet inte utgör en finansiell rapport från Handelsbanken själva, utan är en framåtblickande makroekonomisk analys av den svenska ekonomin i stort.
Marknadens reaktion på prognosen
Börsmeddelandet publicerades på flera stora finansiella plattformar, inklusive Placera.se, Dagens Industri och MFN.se, vilket säkerställde bred spridning bland investerare och marknadsaktörer. Vid tidpunkten för publiceringen noterades Handelsbankens aktie på 125,40 kronor, vilket representerade en uppgång på 1,05 procent jämfört med föregående stängningskurs. Även om det är svårt att direkt koppla aktiekursutvecklingen till ett enskilt meddelande, visar den positiva rörelsen att marknaden tog emot prognosen väl.
Den optimistiska bilden av svensk ekonomi som presenteras i analysen kan påverka investerares syn på svenska tillgångar mer generellt. Om Sverige verkligen utvecklas starkare än många andra europeiska länder kan det locka både inhemska och utländska investerare till svenska aktier och obligationer. En stark inhemsk ekonomi gynnar också många börsnoterade företag som är beroende av den svenska marknaden för sina intäkter.
Fiskalpolitikens roll i den ekonomiska utvecklingen
En betydande faktor bakom den starka tillväxten under 2026 är den expansiva fiskalpolitiken. Som tidigare nämnts ökar de statliga utgifterna inför riksdagsvalet, vilket är ett återkommande mönster i svensk politik. Dessa ökade offentliga utgifter stimulerar ekonomin på kort sikt genom att öka efterfrågan på varor och tjänster samt genom direkta inkomstförstärkningar till hushållen.
Handelsbankens prognos påpekar dock att denna fiskala stimulans är tillfällig. Efter valet förväntas den offentliga sektorns utgiftsökningstakt mattas av, vilket bidrar till den gradvis lägre tillväxttakten som förutspås för 2027 och 2028. Detta är en naturlig del av konjunkturcykeln och speglar att ekonomisk politik ofta används för att jämna ut svängningar i ekonomin. När ekonomin är stark behövs mindre stöd från offentliga utgifter, och fokus kan skifta till att säkerställa långsiktig finansiell hållbarhet i de offentliga finanserna.
Resursutnyttjande och kapacitetsbegränsningar
En annan faktor som förklarar den förväntade avmattningen i tillväxttakten efter 2026 är att resursutnyttjandet i ekonomin normaliseras. När ekonomin växer snabbt utnyttjas den tillgängliga produktionskapaciteten och arbetskraften alltmer fullt ut. Detta leder till att tillväxttakten naturligt mattas av eftersom det blir svårare att öka produktionen ytterligare utan att först investera i ny kapacitet eller öka arbetskraftsdeltagandet.
När resursutnyttjandet är högt uppstår också risker för överhettning, med potentiella problem som ökad inflation och flaskhalsar i produktionen. En normalisering av resursutnyttjandet innebär att ekonomin rör sig mot en mer hållbar tillväxtbana där kapaciteten ökar i takt med efterfrågan. Detta är generellt positivt för ekonomins långsiktiga stabilitet även om det innebär lägre tillväxttal på kort sikt.
Sveriges position i europeisk kontext
Titeln på Handelsbankens börsmeddelande, som översatt lyder Sverige i topp när ekonomin vänder, signalerar att Sverige förväntas prestera bättre än många jämförbara europeiska ekonomier. Detta är en betydelsefull bedömning eftersom det placerar Sverige i en gynnsam position för att attrahera investeringar och stärka sin konkurrenskraft.
Flera faktorer kan förklara Sveriges relativt starka position. Den svenska ekonomin har visat god förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar, med en flexibel arbetsmarknad och en diversifierad industristruktur. Dessutom har den ekonomiska politiken, både penning- och finanspolitiskt, varit relativt väl avvägd för att stödja återhämtningen utan att skapa obalanser. Sveriges starka offentliga finanser ger också handlingsutrymme för stimulansåtgärder när de behövs, vilket inte alla europeiska länder har.
Sammanfattning och framtidsperspektiv
Handelsbankens prognos från den 21 januari 2026 målar upp en optimistisk bild av svensk ekonomi för det kommande året. Med en förväntad BNP-tillväxt på 2,7 procent står Sverige inför en period av solid återhämtning driven av starka hushållsinkomster, ökad konsumtion och fortsatt höga företagsinvesteringar. Trots geopolitiska osäkerheter och en turbulent internationell miljö bedömer bankens ekonomer att de inhemska förutsättningarna är goda.
Den gradvis avtagande tillväxttakten under 2027 och 2028 är en naturlig del av konjunkturcykeln och speglar att ekonomin rör sig mot ett mer normalt resursutnyttjande och en mindre expansiv fiskalpolitik. Detta är inte nödvändigtvis negativt, utan snarare ett tecken på att ekonomin övergår från en återhämtningsfas till en mer mogen och stabil tillväxtbana.
För investerare, företag och beslutsfattare ger denna prognos viktigt underlag för planering och beslutsfattande. Den bekräftar att svensk ekonomi har starka fundamenta och god motståndskraft även i en osäker global miljö. Samtidigt påminner den om att ekonomisk utveckling alltid är förenad med osäkerhet och att prognoser behöver uppdateras kontinuerligt när ny information blir tillgänglig. Handelsbankens analys utgör därmed en viktig pusselbit i förståelsen av Sveriges ekonomiska framtid och landets position i den globala ekonomin.