S&P 500 stängde i början av augusti på den högsta nivån någonsin — det första rekordet sedan i juni. Och då kommer frågorna som får de flesta att tveka: är det inte dumt att köpa när allt redan har gått upp? Ska man vänta på dippen istället? Vi tog varje enskild rekordstängning i S&P 500 sedan 1950 — 1 536 stycken — och mätte exakt vad som hände efteråt.
Kort svar: nej, det är inte dumt att köpa på toppen. Ett år efter ett köp på rekordnivå var snittavkastningen 9,8 % — något bättre än att köpa en helt slumpmässig dag (9,4 %). Skillnaden syns tydligast i risken: bara 1,2 % av rekordköpen låg mer än 20 % back efter ett år, mot 3,8 % för slumpmässiga köp. Den som i stället väntade in en 5-procentig dipp innan man köpte fick i snitt 18 % på tre år — jämfört med 31 % för den som köpte direkt. Läs mer om allt detta nedan.
|
Vad räknas som en rekordnivå?
Definitionen är enkel: en dag där index stänger högre än det någonsin gjort tidigare. På engelska kallas det all-time high, ATH. Sedan 1950 har S&P 500 haft 1 536 sådana dagar av totalt 19 270 — ungefär var tolfte börsdag är en rekorddag. Det är betydligt oftare än de flesta tror.
Så gick det efter varje rekord sedan 1950
Vi mätte avkastningen 1, 3, 6 och 12 månader efter varje rekorddag och jämförde med samma mått för samtliga börsdagar — alltså vad du hade fått om du köpt en slumpmässig dag utan att bry dig om var index stod.
| Efter köpet | Köp på rekordnivå | Köp slumpmässig dag | Andel plus (rekord) | Andel plus (slump) |
|---|---|---|---|---|
| 1 månad | +0,3 % | +0,8 % | 61 % | 62 % |
| 3 månader | +1,8 % | +2,3 % | 69 % | 67 % |
| 6 månader | +4,5 % | +4,6 % | 76 % | 71 % |
| 12 månader | +9,8 % | +9,4 % | 75 % | 75 % |
Siffrorna är påfallande lika. Att köpa på en rekordnivå har historiskt varken varit bättre eller sämre än att köpa vilken dag som helst — på ett års sikt marginellt bättre, på en månads sikt marginellt sämre. Och det är just poängen: känslan säger att ett rekord är en varningssignal, datat säger att det är en helt vanlig dag.
Just nu är läget dessutom en specialvariant: augustirekordet var det första på över två månader. Vi plockade ut alla 64 tillfällen sedan 1950 då ett rekord bröt en minst två månader lång paus. Efter dem gick börsen upp i 67 % av fallen den följande månaden och i 69 % av fallen det följande året, med i snitt +8,1 % på tolv månader. Ett rekord som kommer efter en tystare period har alltså inte varit sämre än något annat rekord.
Förklaringen: rekord kommer i klungor
Varför straffas man inte för att köpa på toppen? För att toppar sällan kommer ensamma.
Grafen visar mönstret tydligt. 27 av de 77 åren sedan 1950 hade inte en enda rekorddag — medan 1995 hade 77 och 2021 hade 70. Rekord uppstår i uppgångsfaser som varar i flera år, och i en sådan fas följs det ena rekordet av det andra.
När du köper på en rekordnivå köper du därför nästan alltid mitt i en stigande marknad. Det är motsatsen till vad magkänslan påstår: rekordet är ett kvitto på att trenden är uppåt, inte ett tecken på att festen är slut.
|
“Jag väntar på en dipp” — vad det kostade
Det vanligaste alternativet till att köpa direkt är att vänta på ett kursfall. Vi testade den planen ordentligt. För varje rekorddag sedan 1950 jämförde vi två personer, båda med tre års horisont:
- Den otåliga: köpte samma dag som rekordet och satt still i tre år.
- Den tålmodiga: stod utanför tills index fallit 5 % från rekordnivån, köpte då — och sålde vid samma slutdatum. Kom dippen aldrig blev tålmodiga aldrig investerad.
Den otåliga fick 30,6 % på tre år. Den tålmodiga fick 17,9 % — och krävde hon en 10-procentig dipp sjönk resultatet till 13,5 %. Anledningen är enkel: dippen kom inte alltid. En 5-procentig nedgång dök upp inom tre år i 64 % av fallen — och en 10-procentig i bara 45 %. Resten av tiden stod den tålmodiga kvar på perrongen medan tåget gick. Rabatten hon fick de gånger dippen faktiskt kom räckte inte på långa vägar för att väga upp de gånger den uteblev.
Baksidan: gångerna det gick riktigt illa
Här är den obekväma delen, för snittsiffror döljer alltid något. Vart fjärde rekordköp stod på minus efter tolv månader. Och några av dem var brutala.
Sämst av alla var 9 oktober 2007 — den sista rekordstängningen före finanskrisen. Ett år senare stod det köpet 37 % back. Toppen i mars 2000, precis innan IT-bubblan sprack, kostade omkring 25 % på ett år. Augusti 1987, två månader före Black Monday, ungefär lika mycket.
Det viktiga är att jämföra med alternativet i stället för att jämföra med noll. Ett slumpmässigt köp kunde i värsta fall ge −49 % på ett år, mot rekordköpets −37 %. Andelen köp som förlorade mer än 20 % på ett år var 1,2 % för rekordköpen och 3,8 % för de slumpmässiga. De värsta utfallen på börsen inträffar nämligen inte vid rekord — de inträffar mitt i pågående kraschar, när index redan fallit och alla dåliga nyheter kommer på en gång.
Går det att göra en strategi av det?
Om rekord är bra, borde man då bara äga börsen när den är nära toppen? Vi testade det också: ligg lång så länge index står högst 5 % under sin rekordnivå, gå annars till cash.
| Strategi | $100k blev | CAGR% | Sharpe | MaxDD% | I marknaden% | Affärer |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Buy & Hold | $46,3M | 8,3 | 0,59 | −56,8 | 100 | 0 |
| Nära toppen (≥ 95 % av rekordet) | $2,1M | 4,1 | 0,53 | −34,6 | 49 | 255 |
Svaret är nej. Filtret sänkte visserligen det värsta värdefallet från −57 % till −35 %, men avkastningen föll från 8,3 % till 4,1 % per år — och även riskjusterat (Sharpe, alltså avkastning per enhet risk) blev det sämre än att bara äga index. 255 in- och utgångar på 76 år innebär att man hoppar ur vid varje skakigt tillfälle och ofta köper tillbaka högre upp. Slutsatsen är alltså inte “köp bara på rekord” — den är att ett rekord inte är någon anledning att låta bli.
|
Så använder du det
- Sluta använda rekordnivån som argument. “Börsen står på ATH” säger ingenting om vad som händer härnäst — det har vi nu 1 536 datapunkter på.
- Bestäm i förväg när du köper, inte om. Ett fast datum i månaden slår i praktiken en plan som bygger på att du ska känna av rätt läge.
- Dela upp beloppet om det känns obehagligt. Historiskt har det kostat lite avkastning att sprida ut köpen, men det ökar chansen att du faktiskt genomför planen — och det är värt mer än några tiondelar.
- Vill du ändå ha ett filter — använd ett trögt. Ett glidande medelvärde över 200 dagar ger några signaler per decennium i stället för flera per år. Vill du handla index direkt heter S&P 500 “US 500” hos Markets.
- Räkna med att vart fjärde köp ligger back om ett år. Det gäller oavsett när du köper. Har du inte råd med det bör du äga mindre — inte vänta längre.
Sammanfattning
Rädslan för att köpa på toppen är en av de dyraste känslorna på börsen. Sedan 1950 har ett köp på rekordnivå i S&P 500 gett 9,8 % på tolv månader mot 9,4 % för ett slumpmässigt köp — och gjort det med mindre risk för de riktigt stora förlusterna: 1,2 % mot 3,8 % chans att ligga mer än 20 % back efter ett år.
Att vänta på en dipp lät bättre än det var. Tre år efter varje rekord hade den som köpte direkt 30,6 %, medan den som väntade på ett 5-procentigt fall hade 17,9 % — helt enkelt för att dippen bara kom i 64 % av fallen.
Och nej, det betyder inte att rekord är riskfria. Vart fjärde rekordköp stod på minus ett år senare, och den som köpte i oktober 2007 fick vänta länge på att komma tillbaka. Men de siffrorna gäller börsen som helhet — inte rekordet. Toppen är inte en varningsskylt. Den är bara den senaste av väldigt många.
Metod & data
Data: S&P 500 (^GSPC), dagliga stängningskurser 3 januari 1950 – 6 augusti 2026, hämtade från Yahoo Finance. Det är ett prisindex, alltså exklusive utdelningar — de faktiska avkastningarna har varit ungefär 2–3 procentenheter högre per år för samtliga alternativ i artikeln, men jämförelserna påverkas inte.
Rekorddag = stängning högre än alla tidigare stängningar (1 536 av 19 270 dagar). Framåtavkastning mäts från stängning till stängning 21, 63, 126 respektive 252 handelsdagar senare. Kontrollgruppen “slumpmässig dag” är samtliga börsdagar i perioden, alltså inte ett urval. Paus-rekord = första rekordet efter minst 60 kalenderdagar utan rekord (64 tillfällen).
Dipp-testet håller positionen i 756 handelsdagar (~3 år) från rekorddagen. Den som väntar köper vid första stängning som ligger 5 % (respektive 10 %) under rekordnivån och säljer samma slutdatum; kommer dippen inte står hon utanför hela perioden. I huvudsiffran ger cash 0 % ränta. Med 4 % årsränta på cash — ungefär snittet på amerikanska statsskuldväxlar under perioden — blir väntans resultat 24,5 % respektive 22,7 %, alltså fortfarande sämre än 30,6 % för den som köpte direkt.
“Nära toppen”-strategin: lång när stängningen ligger på minst 95 % av högsta tidigare stängning, annars cash (0 % ränta). Signal på dagens stängning, position från nästa dag — inget facit i hand. Kostnad 0,02 % per affär. Notera att det finns många sätt att definiera och använda rekordnivåer; vi har valt de enklaste och vanligaste varianterna.
Disclaimer
All trading innebär risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingenting i den här artikeln är investeringsrådgivning — gör din egen research innan du allokerar kapital.